Namninsamling: Inrätta författningsdomstol i Sverige

Bakgrund

Behovet av en författningsdomstol:

Att ha rätt och få rätt

Medborgarrätt har träffat Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg för en intervju.

Anne Ramberg är generalsekreterare i Sveriges Advokatsamfund sedan år 2000. Hon har verkat som advokat i 23 år och handlagt flertalet typer av mål. De senare åren arbetade hon dock främst med affärsjuridik.

Hon anser att advokater i större utsträckning än idag borde delta i den allmänna debatten, med egna ståndpunkter. Detta gäller särskilt frågorna om mänskliga fri- och rättigheter.

– Advokaterna borde våga stå på barrikaderna oftare än idag, säger Anne Ramberg.

Regeringsformen från år 1809 ersattes av gällande grundlag år 1974. Många debattörer har riktat kritik mot att den är alltför omfattande och godtycklig. Kritiken gäller exempelvis det så kallade uppenbarhetsrekvisitet, som tolkas så, att en lag vid en domstolsprövning får anses strida mot en annan av högre valör, om det inte är uppenbart.

– Uppenbarhetsrekvisitet måste bort, även om det tappat i betydelse efter EG-rättens inträde i Sverige, enligt Anne Ramberg. Det kravet gäller oavsett om vi inrättar någon form av Författningsdomstol, eller ej. Detta egendomliga rekvisit medför att riksdagen och regeringen som yttersta konsekvens inte behöver följa gällande grundlag!

En rättstat skall bland annat ge medborgarna skydd mot den offentliga maktutövningen, påpekar hon och tillägger:

Domstolar är inga myndigheter
– Ur grundlagsperspektiv har svenska domstolar i en internationell jämförelse en svag ställning. De behandlas som vilken myndighet som helst. I Sverige uppfattas media som den tredje statsmakten. Denna plats är i övriga länder normalt upptagen av domstolarna.

Frågan om Sverige har behov av en Författningsdomstol har länge engagerat Anne Ramberg. Hon är för en sådan, även om hon ser en del problem med hur denna skall vara sammansatt, hur den skall organiseras, och vem som skall få föra talan där. Ett annan fråga är hur man ska undvika politisering av utnämningarna och därmed domstolen.

– En Författningsdomstol skulle ge utvidgade möjligheter till en reell lag– och normprövning, för att upprätthålla en tydligare maktbalans mellan den lagstiftande, verkställande och dömande makten, framhåller hon. Det räcker inte med att se demokratin i sig som en garant för att vi har en rättsstat.

Invändningarna hos en del politiker och jurister mot inrättandet av en Författningsdomstol är flera. Dels hävdar man att jurister inte bör granska politikernas maktutövning, dels ses en Författningsdomstol som en främmande fågel i svensk rättstradition.

Staten inte alltid enbart god
– En Författningsdomstol skall vara en garant för att inte tillfälliga majoriteter leder till att lagstiftning införs som strider mot grundlag och annan lag, och jurister är i allra högsta grad lämpade att göra detta, säger Anne Ramberg. Men visst är en sådan domstol främmande för svenskt rättsväsende, vilket inte hindrar att den behövs, för att tolka och skydda medborgarnas fri- och rättigheter.

Exempelvis Tyskland har en stark Författningsdomstol. Erfarenheterna därifrån pekar på att domstolen inte uppfattas ha urholkat den folkliga makten, som fastställs i öppna demokratiska val.

– Sverige har varit förskonat från de båda världskrigen, påpekar Anne Ramberg. Krigen har påverkat folken ute i Europa, så att de inte tror på att staten enbart är god. Detta är en av förklaringarna till, varför en Författningsdomstol kanske känns främmande för många svenskar. Tvärtom borde flera inse att en sådan domstol ökar legitimiteten för de politiska processerna, samtidigt som kvaliteten på lagarna ökar! Politikerna måste tänka sig för.

Eftersom många länder har en Författningsdomstol, där sammansättning och talesrätt varierar, är det naturligt att fråga sig hur en eventuell svensk Författningsdomstol bör se ut. Anne Ramberg har den bestämda uppfattningen att Högsta Domstolen (HD), Regeringsrätten (RR), JO och JK består av kompetenta jurister.

Man kan tänka sig olika alternativ. Ett är en Författningsdomstol sammansatt av ledamöter från HD och RR.

Det är helt naturligt att regeringen utser de högsta domarna. Men man kan fundera över hur urvalsprocess och beredning av tillsättningen av de högsta tjänsterna skall se ut för att uppfattas som legitim.

Svenska domare är opartiska
Vissa kritiker menar att regeringens utnämningar av toppjuristerna leder till ett försiktighetstänkande hos de senare. Domarna påstås medvetet eller omedvetet ta politiska hänsyn i sina beslut, för att främja den egna framtida karriären. Anne Ramberg avvisar den tanken bestämt.

– Svenska domare är opartiska och oberoende. Det ställs mycket höga krav för att kunna bli domare. Min erfarenhet är att domarna har stor integritet.

Vad gäller ledamöterna till en svensk Författningsdomstol, kan exempelvis statsvetare utses, så att den s.k. judikaliseringen, eller maktförskjutningen till juristerna uppfattas bli mindre.

Frågan om och inrattandet av en Forfattningsdomstol ar en langdragen process. Anne Ramberg har i olika sammanhang talat for att de allmanna domstolarna och forvaltningsdomstolarna forenas i en gemensam organisation.

Rättsväsendet måste vara så lättillgängligt som möjligt för medborgarna. Men ingripande förandringar av denna typ skall ta lang tid. Det ska bli intressant att se vad sittande Grundlagsutredningen kommer fram till i detta avseende.

TEXT: Matts Göransson. (ur Medborgarrätt nr 2/2008)


Medborgarrättsrörelsen
Initiativtagare till namninsamlingen är
Medborgarrättsrörelsen, MRR

.