Författningsdomstol

Vad menas med:

Vem delar ut röda kort i det politiska spelet?

Inom fotbollen är det ingen som tvekar om behovet av en domare, som ser till att spelet följer regelboken. I de flesta demokratiska länder finns också en författningsdomstol som ser till att det politiska spelet i parlamentet följer grundlagen.

Dock inte så i Sverige.

Motståndarna till författningsdomstol anser att det är folket som i allmänna val är domare. Och det stämmer ju, men bara när det gäller inriktningen på politikens innehåll: höger eller vänster.

Oavsett vilket regeringsalternativ som regerar finns risk att makten korrumperar och de politiska spelarna överträder reglerna för demokratin. Om läge skulle uppstå där demokratins spelregler hotas – där minoritetens rätt inte respekteras eller, som i Weimarrepubliken, regeringen helt sonika beslutar avskaffa allmänna val – behövs en författningsdomstol som kan ogiltigförklara politiska beslut i regering och riksdag.

FRA visar varför författningsdomstol behövs
Även i mindre dramatiska situationer, som när riksdagen i juni i år röstade för FRA-lagen om signalspaning i kabel, kan riksdagsmajoriteten besluta om lagstiftning som av många uppfattas stå i strid med grundlagen. I sådana situationer bör en domstol kunna överpröva och upphäva en lag även om den tillkommit i demokratisk ordning.

Även politiker måste kunna få rött kort, när de fattar beslut som strider mot grundlagen. Politiker ska inte stå över grundlagen. De ska följa den. En författningsdomstol i Sverige skulle vara en tydlig symbol på att vi tar våra grundlagar på allvar.

Om vi haft en författningsdomstol hade regeringen förmodligen inte varit lika snabb på att driva igenom FRA-lagen. Alla hade då varit medvetna om att riksdagsbehandlingen av en ny lag bara är ett steg på vägen. Lagar prövas då också i oberoende domstolar, där de kan ogiltigförklaras om de inte överensstämmer med grundlagen. /…/

Med ett annat ord kallas det maktdelning. Något som är att föredra framför den i Sverige fram till nu så omhuldade folksuveränitetstanken. Den som utgår ifrån att riksdag och regering inte behöver stå under fristående domstolskontroll.

FRA-frågan har en gång för alla visat att Sverige behöver maktdelning.

Mugabe gillade Sveriges författning

… därför att den saknar författningsdomstol

I Zimbabwe tvingades Robert Mugabe länge att backa eftersom författningsdomstolen upprätthöll demokratiska rättigheter. Därför gillade Mugabe den svenska grundlagen där det i princip råder statsministerdiktatur mellan valen. Det skriver Hans Jensevik med erfarenhet från biståndsarbete i Zimbabwe.

Sverige hade bistått Mugabe och hans frihetskämpar under kampen. Det nybildade Zimbabwes kommundepartement värvade biståndsarbetare. Jag började ett treårigt uppdrag 1983. Detta var före järnridåns och Berlinmurens fall. Det rådde kallt krig. Jag borde ha tagit varning redan första kvällen under välkomstmiddagen, då mina värdar skålade för Josip Broz Tito, Kim Il Sung och Olof Palme.

Under ett antal inledande seminarier om kommunal demokrati deltog representanter från fem nationer: Nordkorea, Jugoslavien, Sverige, England och USA.

Nordkoreanerna berättade hur man arrangerade det kommunala styret i en ”demokratisk folkrepublik”, där proletariatets elit styrde. Förebilden var de ryska kolchosjordbruken. Centrum skapade ordning och reda genom enhetlig styrning. Kolchoshövdingen var en lokal utförare av centrala beslut. Om han tog egna initiativ, kunde han hamna i koncentrationsläger.

Efter Jugoslavernas redogörelse av deras variant på centralstyre kändes det mer bekant att lyssna på representanterna från England och USA. Så var det min tur. Man ville ha den svenska modellen, som de kallade ”demokratisk folkrepublik med val” byggd på folksuveränitetsprincipen.

Bakgrunden var givetvis det långa socialdemokratiska regeringsinnehavet. De förväntade sig av mig att få lära sig alla tricken. Mycket förvånad, som vi aningslösa svenskar lätt kan bli, hävdade jag att vi var en demokrati med fria val.

Författningsdomstol stoppar tricksande med demokratin
Omedelbart fick jag frågan om vi inte alldeles nyligen haft en folkomröstning om kärnkraften med två ja- och ett nej-alternativ och mer än 80 procents röstande. Därefter fick jag åhöra en debatt ifall Zimbabwes oskolade väljare var så ”korkade” att Mugabe kunde använda samma trick. Slutsatsen blev negativ.

Någon påpekade dessutom att Zimbabwes författningsdomstol inte skulle godkänna tre alternativ utformade på något liknande sätt.

De amerikanska och engelska rådgivarna, som passivt åhört denna debatt, gav mig rådet ”Don’t try to explain!” Även de menade att omröstningen var manipulerad! En fundersam amerikan frågade hur vår författningsdomstol kunde godkänna detta.

När jag sa att vi inte hade någon, möttes jag av skratt: I så fall kan ju svenska politiker uppträda helt maktfullkomligt mot folket. Mitt försvar var att vi möjligtvis hade hederligare politiker än i USA. Han skrattade igen och sa ”It’s just a matter of time! Power corrupts!”

Jag var i behov av bra argument. Som ekonom och mindre bevandrad i teorier om författningar levde jag då i övertygelsen att Sverige var en traditionell västerländsk demokrati.

All makt hos statsministern
Jag mindes regeringsformens portalparagraf om det kommunala självstyret och hävdade att Sverige faktiskt tillhörde den västerländska demokratiska hemisfären.

Nu hade de andra också läst denna paragraf. Där står att all makt utgår från folket i allmänna val till riksdagen och att all makt i Sverige är delegerad makt från denna riksdag, dvs i praktiken från statsministerämbetet. För mig var det lite svårt att svara nej på frågan om kommunerna i Sverige därmed inte var helt statsbundna förvaltningsenheter, precis som kolchosjordbruken i Sovjet.

De kunde mycket om Sverige. När det gällde folkomröstningar fanns bara ett val vid den tiden som uppfyllde västerländska demokratiska krav, nämligen den om vänster- eller högertrafik. Där stod två klara och enkelt formulerade alternativ mot varandra. Det gick inte att manipulera. Då röstade folket fel. De ville behålla vänstertrafik. Politikerna införde sedan högertrafik.

Författningsdomstol stärker grundlagens ställning
President Mugabe fick ofta sina åtgärder underkända av författningsdomstolen. Hans medarbetare beklagade sig. Det skulle ta tjugo år för Mugabe att få in sitt folk i författningsdomstolen. Men hans konflikter var direkt folkuppfostrande.

Alla paragrafer han bröt mot beskrevs i media. Därigenom utbildades folket i de demokratiska formerna. I Sverige däremot var folket okunniga om författningen, eftersom politikerna ofta bröt mot den. Det blev på sin höjd lite pajkastning i riksdagens konstitutionsutskott, något som ingen tog särskild notis av, eftersom ingenting ändrades därav.

Sveriges ”demokrati” ger all makt odelad till dem som vinner valen. I praktiken har vi fyraåriga statsministerdiktaturer. Detta gillade Mugabe. Med en författning utan författningsdomstol skulle han kunna göra vad han ville. Liksom i Sverige skulle ingen domstol ingripa. Statsministerdiktatur med gillrade val vart fjärde år såg han som en överlägsen modell.u

Hans Jensevik
är tidigare ekonomichef i Uppsala kommun, statlig utredare och rådgivare i Zimbabwe. Grundare av Svensk KommunRating.

Vad är en författningsdomstol?

Tysklands författningsdomstol

Författningsdomstol